Naturally Islam is perceived as The Threat

This sentence could (slightly readjusted) mean totally different things: "Islam is perceived as The Threat, naturally", or "Islam is naturally perceived as The Threat" would mean entirely different things than what I want to address here. I've recently been presenting a paper at a conference on Muslims and Political Participations. Alongside with this, I'm studying Comparative European Politics. I'd like to share a few points that I see emerging from this.

THE STRUGGLE OF EUROPE

Europe is struggeling. And not in a new way. It struggles, in the way it always has, with its identity. What is the European Identity? The EU largely emerges from a post-WWII context, where the primary objective was to stop a third world war from tearing Europe (and the rest of the world) to shreds. As such, the policies introduced were largely soaked in fears of any one "power"-factor overcoming all else. Some (i.e. Hallstein) have argued that Europe is not a (new) invention, but a rediscovery. According to Nugent however, this overstates the way Europe has ever collaborated, and exaggerates the peacefulness of European history (Nugent 2006:12). So the struggle of Europe should not be mistaken for a struggle for Europe, i.e. fighting back an enemy at the gates - but rather one of identity, constantly asking; how much of a European unity (and hence indentity) is there/can there really be?

INSIDE OR OUTSIDE

So what does it mean that Islam is naturally percieved in a certain way. This is to do where Europe is right now. Arguably, Europe in itself is a highly heterogenous territory, where various regions are in conflict with each other, with the nation-state they're located within, or with the EU as a project. These conflicts have curious effects, such as Catalonia in Spain having a direct micro-diplomacy connection to Brussels, and are not only represented through the national voice of Spain (see Karlsson 2006). So within Europe there are plenty of examples of "cultures" that will never be recognized - and refuses to recognize themselves - as being just an aspect of the overall European Identity, but recognized as cultures in their own right. As these cultures are so clearly connected to a territory that has always been percieved to be inside of the European map, no concern is expressed about the worries of Catalan's or Basqian citizens, not being fully "European".

ISLAM, NATURALLY

With Islam another thing is currently going on. The EU is expanding, as we all know. There is a question of what should be thought of as Europe. Never mind, that there is a long-standing presens of muslims within the European countries already (just think of Greece or Cuprys), or former Jugoslavia, but what really gets people to raise their eyebrows is what is on the edge of the EU's current territory. Here Turkey is a perfect example. And curious and multifaceted. Turkey has for a long time advocated a secular state, even though it counts in some historical sense as a "muslim country".

Today Turkey is having talks with the EU about membership. And there is a clear case of moving-the-goalposts here. Every time Turkey is just about to comply with the demands made by the EU, they add new criteria. The mechanism at work here is a case of being sensitive to anything that seems to be out of the norm.

The EU could/ought to be equally nervous about Catalonia, but since it is placed within Spain there's no need to get the EU's panties in a bundle over what is potentially disturbing the desired European unity. My argument here is simply that being overly sensitive to any nation's defining features just because they are currently the neighbor to the EU-project is ... seems little short of plain ridiculous.

To clarify this argument and put it differently: It is no coincidence that Islam is perceived as The Threat, (a) when we are unable to deal with any threats because they are considered domestic, and (b) when the imaginary map of Europe today is drawn right at the intersection between something that feels familiar (the EU) and something that is not as familiar.

It will always be natural for the EU (or any other territorially bound project) to have an outer perimeter. We should, however, not take the fact that the EU has not yet expanded to include all of the world as an inclination for the current border to be "natural" in any sense. As soon as we stop seing the border as natural, and shift to a perspective where we see the outer European border as something evolving and liquid, we need not find a threat-based logic that explains why the borders have not expanded further. YET.

References:

Karlsson, Ingmar. (2006). Regionernas Europa. Stockholm: SNS.

Nugent, Neill. (2006). The Government and Politics of the European Union. 6th ed. Hampshire: Palgrave Macmillan.

Abstract: Young muslims and political left and right in Sweden

I've been working with it over the past year, and finally the time has come to publish it, my exam paper on young muslims' perspective on Swedish politics. The paper is written in Swedish, but will probably be included in a reworked version in a book later this year - in English. I will off course keep you posted. Meanwhile, here is my English abstract.

To what extent do young Muslims relate to the left-right-scale in Swedish politics?: A case study from SUM’s youth conference of 2009.

English Abstract

In Sweden there seem to be a growing concern about young people’s waning involvement in party politics. Another group that is sometimes described as uninvolved in politics is immigrants, living in worn down suburbs with low employment and education levels. In expressing sentiments like those above, it seems that “guilt” is shifted onto young people or immigrants. This essay explores another possibility, namely the hypothesis that the historical divide between a political left versus right may make little sense to parts of the population. If this holds true, it means that young people, immigrants and other people alike may in fact be willing to engage in politics if there was a party who catered for their full range of opinions.

Based on a survey conducted during SUM’s (Sweden’s Young Muslims) annual conference 2009, this paper touches on relevant research on Islam and politics in order to analyze the survey results. The paper also undertakes a critical analysis of one of the theories that argue for keeping left and right as a primary divide in party politics.

The intention was for the data to touch on groups both “young” and to some extent “im-migrant”, but even though the respondents can accurately be described as young, the image painted above regarding immigrants does not hold true for the respondents. Instead they live in big and small cities, and in city centres as well as in both wealthier and poorer suburbs. Moreover, the education level is high, and interest in party politics is anything but marginal.

The survey shows that the respondents agree with sentiments and proposals made both by parties positioned to the left and to the right. Interestingly enough however, the support for the parties positioned to the left (S, V and MP) is strong, and the support for the parties on the right (M, KD, FP and C) is minimal. The tendency of expressing opinions both “left” and “right”, but almost exclusively supporting left-oriented parties largely holds true for the majority of the respondents, and is an important finding from the undertaken survey. There is no party who caters for the whole range of opinions expressed by the respondents. This however, does not seem to hinder the respondents from expressing confidence for the parties positioned to the left. The findings supports the conclusion that left versus right is not necessarily a good primary divide in party politics for the respondents. Conducting the same or similar surveys on other parts of the population would enable a comparison to find out how wide spread or limited this phenomenon may be.

Download as PDF (the paper is in Swedish)

Abstract: Unga muslimer och politisk vänster-höger i Sverige

Här kommer mitt svenska abstract för uppsatsen:

I vilken utsträckning relaterar unga muslimer till vänster-högerskalan i svensk politik?: En fallstudie från SUMs ungdomskonferens 2009.

I Sverige uttrycks ibland en oro gällande unga människors dalande intresse för partipolitik. En annan grupp som ibland beskrivs som ointresserade av politik är invandrare, boende i slitna förorter där utbildningsnivån är låg och arbetslösheten är hög. När sådana åsikter ventileras tycks det som om dessa unga eller invandrare skuldbeläggs. Den här uppsatsen vill utforska en annan möjlighet, nämligen hypotesen att den historiska indelningen i politisk vänster kontra höger betyder allt mindre för delar av befolkningen. Om detta stämmer är det möjligt att unga människor, invandrare och andra delar av befolkningen skulle vara villiga att engagera sig politiskt om det fanns ett parti som stod för samtliga av ens åsikter.

Uppsatsen är baserat på en enkätundersökning genomförd under SUMs (Sveriges unga muslimers) årliga konferens 2009 och berör även relevant forskning om islam och politik. Uppsatsens företar sig också en kritisk analys av en av de teorier som argumenterar för ett fortsatt användande av vänster och höger som primära politiska skiljelinjer.

En förhoppning med uppsatsen var att säga något om både gruppen unga och gruppen invandrare, men även om respondenterna kan beskrivas som unga så stämmer den ovan målade bilden av invandrare dåligt in på de svarande. Dessa bor i såväl större som mindre städer, i statskärnan likaväl som i både mer eller mindre bemedlade förorter. Dessutom är utbildningsnivån hög och intresset för partipolitik är allt annat än marginellt.

Undersökningen visar att respondenterna håller med i sakfrågor och förslag från både höger- och vänsterorienterade partier. Däremot är stödet för S, V och MP – de tre partier som är positionerade mer till vänster – högt och stödet för M, KD, FP och C – de positionerade mer till höger – närmast minimalt. Det uttryckta stödet för både vänster- och högerförslag simultant med ett stort förtroende för partierna positionerade mer åt vänster kan sägas vara sant om merparten av studiens respondenter, vilket därför är en av uppsatsens viktigare resultat. Å andra sidan utgör det faktum att inget parti överensstämmer med hela respondenternas ”åsiktspaket” inget hinder för undersökningens unga muslimer att uttrycka förtroende för de mer vänsterpositionerade partierna. Detta resultat styrker slutsatsen att vänster kontra höger inte nödvändigtvis är en bra primär skiljelinje i partipolitiken för respondenterna. Att göra om samma eller en liknande undersökning på andra delar av befolkningen skulle möjliggöra en jämförelse för att ta reda på hur vanligt förekommande eller begränsat detta fenomen kan tänkas vara.

Ladda ned uppsatsen som PDF

Nu är den här!

- uppsatsen alltså!

Efter att ha arbetat med den alldeles för länge, är det nu äntligen dags att publicera min uppsats här på bloggen. Den kommer även att publiceras via Göteborgs Universitet. Så småningom kommer den även ut i bokform, något nedkortad. Mer om detta senare. Men hur som helst, här är uppsatsen som hållit mig sysselsatt det senaste året, och handlar alltså om hur unga muslimer relaterar till den politiska vänster-högerskalan i Sverige. Jag återkommer i dagarna med abstracts också för den som vill tjyvläsa lite här på webben.

Mycket akademiskt nöje!

Jonatan

ladda ner uppsatsen som pdf

Summary

Every year, everyone and everything racks up a host of best of the year passed and so forth. I instead want to reflect on what I've done this year.

Parenting.

If 2008 was the first trembleing year of parenthood, where both of us read up on methods for this and sollutions to that (kind of like your child was a problem), this year has been smoother sailing. In 2008 some good books were read and placed in the bookcase, this year they've stayed there. A kid means infinite discoveries, and rediscovering, reassessing and understanding things quite differently. It's an exhausting but exhillarating ride.

Music.

Although plans were more extensive I released the I Need a Bassline single together with Waveplant. There's been some other music works in the wings, but I'm waiting for the proper possibilities for this music, rather than just throwing it out there on a wim.

Theology and religious studies.

After reading a load of fantastic books during the last few years, and thereafter having to sum them up in essays - always with a rigorous limit on the maximum number of pages allowed - I've finally been let loose to produce serious academic text. My fieldwork how young muslims view the political left-right-scale in Sweden is finished, and will be published as a pdf (as all exam works are) at the beginning of next year. But more excitingly it will also be made into an article in a book about religion and politics! More about this when it happens.

Wine.

I've found a little collector's streak in me. Although my alcohol consumption is modest, I've managed to try a number of good new wines, and more importantly; understand why I find these wines good. I've gained some knowledge about a few grapes and what characterize them. My main focus has been Pinot Noir, Chardonnay and Sauvignon Blanc. Chardonnay is wonderful because it generates such an array of wines. I really like American and South African ones that are heavy in oak and butter notes, and I'm also very keen on the crispness of a good Chablis (which is always done on Chardonnay). Even though I've so far been much of a new world-guy I'm very very keen on the french region of Sancerre. And I've learned, as with Chablis, that Sancerre wines are always made from the same grape, which in Sancerre's case is Sauvignon Blanc.

Bread.

To my great delight we had our kitchen re-done this summer. New appliances, and among them a new oven. And so I've started to make bread with a great deal of help from my good friend Manitoba Cream who is always present in my baking. I've also got a lot of inspiration from the blog Pain De Martin (in Swedish). As a rookie baker I've come a long way in a short time. As I'm writing this for instance, my home-made leaven Ciabatta (that has taken me three days to make) are in the oven.

Earlier, I've had some gatherings at home where we ate bread and cheese and drank some exciting wine. This year the wine pairing has gotten more informed and exciting and the bread on which the cheese is places - has been a home-made success!

So, not listing anything as the best or the most exciting, these are things that I've been excited about in 2009. It's probably no stretch to imagine that 2010 may look similar, although it will hopefully involve more music not only being made but also being released.

Best wishes for the futuristic year of 2010!

Jonatan

Lika som bär

Christoph Waltz och Lennart Pettersson

Och visst finns det något likt även i åsiktsväg mellan karaktären Hans Landa (i Inglourious Basterds) och "karaktären" Lennart Pettersson (som vill förbjuda niqab)? En ras är helt klart bättre än en annan, är i alla fall gemensam logik. Och idag pratar man om leitkultur i Tyskland igen. Oroande, någon?

Agenda eller Babel?

Om någon såg gårdagens Agenda så fanns där ett tämligen förbryllande inslag om "talibanmaffian" i Tensta, som utövar påtryckningar för att få muslimska kvinnor att bära skylande kläder. I studion fanns Mohammed Kharraki (ordförande i Sveriges Unga Muslimer) och Nalin Pekgul (S).

Det förbryllande var att de båda debatterade tämligen hetsigt mot varandra samtidigt som de egentligen verkade vara eniga i sak: förtryck i alla dess former ska alltid motarbetas. Dock var Kharraki lite för snabb med att försöka få in debatten på det han helst ville poängtera, nämligen risken med mediedrev och skev mediebevakning, vilket gjorde att samstämmigheten verkade mindre än vad den var.

Jag gick och la mig förbryllad med en enda fråga snurrande i huvudet: Hur kommer det sig att debattprogram alltid har en förmåga att ta fram det allra mest hetsiga i folk och per se verkar bannlysa samförstånd, till och med när debattörerna tycker väldigt lika?

Som ett lite positivt sidospår kan man kanske säga att det var bra att det visas upp något som till synes verkar vara meningsskiljaktigheter eller åtminstone perspektivskillnader i "det muslimska lägret", eftersom detta resulterar i en mindre monolitisk bild av islam och muslimer, både i Sverige och globalt.

Se inslaget med SVT Play

_____________

Övrigt: Idag är mitt livs första surdeg inne på sitt tredje dygn. Den luktar...surt.

Åkessons artikel är det bästa som hänt!

Tack Aftonbladet för att ni publicerade Jimmie Åkessons hatiska propaganda. Det verkar vara vad som behövdes för att Sveriges samlade partiledare och presskår skulle reagera på riktigt mot den tilltagande främlingsfientligheten. Det är hög tid att den adresseras, för när den väl gör det så faller argumenten platt.

Rasism?

Jag skrev för övrigt igår att "en röst på Sverigedemokraterna är en röst på ren och skär rasism". Det ska påpekas att rasism inte är rätt term, främlingsfientlighet rör det sig förstås om. Islam är inte en ras, inte en nation och inte en kultur. Tvärtom så består en stor del av exempelvis Sveriges Unga Muslimers (SUM) arbete i att skapa en "blågul" islam, befriad från kulturella sedvänjor som kan blandas samman med religionen, men som i själva verket är hämtade ur en nationell kontext.

Det är också just detta, att peka ut islam som monolitiskt hot, som gör Åkessons argument alldeles extra kvasi-intellektuellt och missvisande. En av böckerna jag tipsade om igår - Esposito&Volls Islam and Democracy är exempelvis ett jättebra exempel på hur principer ur islams källor och idétradition använts för att legitimera helt motsatta statskick, såväl totalitära styren som demokrati. Ibland sker legitimeringen med hänvisning till samma passager. I själva verket är nationalstaten en avgörande faktor för hur människor förstår och tolkar sin tro. På samma sätt kan vi vänta oss en förändring av islam i Sverige. En radikalisering finns dock inget stöd för, särskilt inte eftersom islamismen endast varit framgångsrik i de fall då den varit ett trovärdigt vardagspraktiskt alternativ till en korrupt och ickefungerande statsapparat.

Åkesson tolkar koranen

Jag vet inte om ni märkte det, men det är ganska roligt där på mitten av Åkessons debattartikel att han gör sig själv till koranuttolkare när han säger att islam inte har något nya testamente och inget allmänmänskligt kärleksbudskap. Att förstå och tolka religiösa texter är ingen lätt match. Och den som tänker sig att det endast finns ett möjligt sätt att tolka dessa texter på har inte sett sig omkring i världen. Exempelvis förstår katoliker och protestanter bibeln väldigt olika, och inom protestantismen ryms i sin tur en mängd olika samfund som uppkommit för att bibeln förstås olika. Ingen skulle godkänna ett sådant resonemang - "alla kristna förstår bibeln likadant", men det är lättare att komma undan med påståendet om muslimer, eftersom gemene man är lika inläst på olika grupperingar, tolkningar och samfund inom islam.

Det höjs ofta röster i Sverige när en enskild muslim lyfts fram på grund av "extrema" åsikter. Rösterna höjs oftast eftersom man inte vet hur många muslimer den enskilda personen egentligen representerar - tänk om han eller hon representerar alla!*

En annan, inte så oviktig detalj, är att han i och med det också i princip säger att judarna också saknar allmänmänskligt kärleksbudskap, om en med hjälp av en liten omväg. (Hur tänkte han: slå två minoriteter i en smäll?)

Nog om detta. Återigen, tack Aftonbladet, för att ni fick igång den här helt nödvändiga diskussionen.

________________

Hur fel har Åkesson? Kolla in artikeln "Fel, fel, fel, Åkesson" som pekar på att 14 av 21 påståenden i Åkessons artikel saknar grund, proportioner eller på annat sätt är missvisande.

* Detta var någonting som jag tyckte var oerhört befriande med Halal-TV. De var på inget sätt representativa muslimer, för muslimer i Sverige är en otroligt hetrogen grupp, vilket omöjliggör att tre personer - vilka tre personer som helst - skulle aldrig kunna rymma den mångfald av idéer, kulturer och så vidare som ryms inom gruppen. Men istället för att "vaska fram medelmuslimen" så fick tre tjejer med tokroliga idéer (och ibland var de kanske bara tokiga och ibland bara roliga) varsin kamera och bra sändningstid.

Jimmie Åkessons "intellektuella" ordbajseri

Det behövs väl egentligen inte fler svar på Jimmie Åkessons förbluffande dumma, missinformerade och helt och hållet öppet rasistiska debattartikel om Islam som "det största hotet sedan andra världskriget". (Nu blir det onekligen svårt för dem som hävdat att "Sverigedemokraterna inte längre är ett rasistiskt - utan ett riktigt parti" att göra det med trovärdighet).

Jag skulle säga att det är just den här typen av intolerans; urskiljandet av en definitiv fiende som är den största typen av hot, särskilt för att dra paralleller till andra världskriget. Då pratades det om judefrågan, nu är det muslimfrågan.

Jag skulle här vilja tala om de oerhört tjusiga formuleringarna i början av artikeln. Förmodligen det som får allra minst uppmärksamhet. Men dessa är viktiga för att för dem som inte läst så mycket idehistoria exempelvis, kan det verka som om Jimmie Åkesson vet något. Han ordbajsar bara. Kolla här:

En av mångkulturens många inneboende paradoxer är att den, trots sitt universella anspråk, är ett monokulturellt fenomen som endast funnit grogrund i den postmoderna, oikofoba* västvärlden och som därför också tar sin utgångspunkt i västerländska fenomen och erfarenheter när man bedömer och analyserar omvärlden. Den västerländska erfarenheten ses som ett högre utvecklingsstadium, som resten av världen bara inte hunnit uppnå ännu.

Ok, here goes. För den som bekantat sig ens lite med postmodernism så är just Universella anspråk det som den ställer sig allra mest kritisk mot. Oikofoba västvärlden är ett påstående som endast kan backas upp av idéer som att man inte skäms för att öppna en pizzeria på landsbygden. Det finns ingen som helst empiriska bevis för att västvärlden skulle råda av någon som helst fobisk skam för de värden eller begrepp som "springer ur den egna myllan". Framför allt är oikofobi som begrepp ganska löjeväckande eftersom fobi handlar om en panisk rädsla och jag har i min dag visserligen träffat Stockholmare som inte är så intresserade av landsbygden, men förutom Carrie i Sex & The City's rädsla för ekorrar tror jag inte att jag stött på varken någon verklig eller fiktiv oikofob, i min dag.

Att använda västerländska fenomen och erfarenheter som utgångspunkt ställer sig Åkesson här kritisk till. Det finns nog få som låter så lokala och begränsade erfarenheter och fenomen till grund för hela sitt resonemang som Åkesson. Det finns ett problem behäftat med att den västerländska erfarenheten ses som ett högre stadium som resten av världen inte kommit ikapp. Men den typen av perspektiv vill ju Åkesson egentligen endast inskärpa och sanktionera.

Tänk om Åkesson bara spenderat lite mindre tid att hata muslimer och mer tid att faktiskt läsa på - vilket varje kunnig politiker bör göra - och informera sig om vilka inställningar som finns världen över i muslimska länder och i Europa, till exempelvis demokrati, mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och så vidare. Längst ned följer lite boktips på området.

Extra ironiskt blir det att Åkesson gått till attack mot exempelvis Göran Hägglund för att inte vara tillräckligt folklig, samtidigt som han sätter tonen in sin debattartikel med hjälp av en kvasiintellektuell floskelbajsning.

En röst på Sverigedemokraterna är utan tvekan en röst på ren och skär rasism. Efter Åkessons artikel råder ingen som helst tvekan om den saken.

Åkessons debattartikel

Professor emeritus i islamologi Jan Hjärpe svarar

Aftonbladets chefredaktion om debattartikeln

Expressens chefredaktion om debattartikeln

Göran Larsson & Åke Sander Islam and Muslims in Sweden. Integration or Fragmentation? A Contextual Study.

Jytte Klausen The Islamic Challenge

John Esposito & John Voll Islam and Democracy.

John Esposito & Dalia Mogahed Who Speaks For Islam? What a Billion Muslims Really Think.

"Religion och politik hör inte ihop" del 2

Och idag kom Aldebes svar till Thand Ringqivst

"Religion och politik hör inte ihop"

Centerns ungdomsförbunds ordförande Magnus Andersson sa efter en ledamotsutfrågning att det är tydligt att Mahmoud Aldebe "inte förstått att religion och politik inte hör ihop". Här har vi någon som inte gjort sin hemläxa.

Den svenska forskaren Leif Stenberg kallar exempelvis den här synen, vilken ofta är förhärskande i Sverige, för en uppfattning sprungen ur en "svårutrotad etnocentricitet". Så det är det centern är förkortning för. =)

Jag har skrivit lite om vetenskapsfilosofi och Dawkins & Co tidigare. Jag skulle kunna skriva oerhört mycket mer om politik och religion och hur de hör ihop. Framför allt är det intressant med hela den debatt som blossat upp kring att Mahmoud Aldebe kandiderar i Stockholm för Centerpartiet. Men jag tänkte att jag skulle öppna upp för lite frågor, i den mån folk har sådana kring politik och religion, istället för att försöka hafsa ihop någon övergripande presentation av fältet. Men, det är ändå det fält jag i huvudsak sysselsatt mig med under mina teologstudier det senaste året. Och då framför allt kopplingen mellan islam och politik. Som sagt, fråga gärna, så kanske ni får ett svar som är lite mer påläst än det från Elisabeth Thand Ringqvist, som skrev debattartikeln "Islamister hör inte hemma i Centern" i Expressen.

Jonatan